För första gången sedan 2012 lanserar Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) en omfattande odlingsrapport som kartlägger fritidsodlingens verkliga omfattning i Sverige. Rapporten är inte bara en uppdatering – det är ett djupdyk i trädgårds-Sveriges självförsörjandepotential, trender och framtida möjligheter. Resultaten bygger på en undersökning genomförd tillsammans med analysföretaget Novus och representerar svenskarnas engagemang i en av landets mest populära fritidsaktiviteter.
Svenskarna är trädgårdsälskare med allt från små balkongodlingar till stora villaträdgårdar och grönskan spirar och växer. Med 87 procent av befolkningen som har tillgång till odlingsyta, och en halv miljon som längtar efter en egen trädgård, syns ett växande engagemang för att skapa gröna oaser. Trädgården blir en fristad för avkoppling, odling av ätbara grödor och ett sätt att bidra till klimatet. I osäkra tider värdesätter allt fler sin trädgård och den potential för självförsörjning den erbjuder, medan ett växande intresse för hållbarhet driver svenskarnas trädgårdsodlingar framåt.
Fritidsodlingen – en styrka att räkna med för både individ och samhälle
Med en djupgående analys av allt från hur svenska hushåll använder sina trädgårdar till deras engagemang i miljövänliga odlingsmetoder, målar FORs rapport en bild av fritidsodlingen som en viktig del av vårt samhälle. Rapporten avslöjar att odlingen i hemmet har klivit fram som ett strategiskt värde för landets livsmedelsförsörjning, med svenska hushåll som alltmer vänder sig till sina trädgårdar för både njutning och nytta.
– Vi har tagit fram rapporten ”Fritidsodlingens omfattning” för att belysa fritidsodlingens betydelse i Sverige. Trädgårdsarbete spelar en stor roll för många svenskar och rapporten ger en bild av hur vanligt det är, vilka som deltar och vilka utmaningar som finns, säger Inger Ekrem, ordförande i FOR.
– Vi vill också kunna lyfta fram fritidsodlingens bidrag till folkhälsa, miljö och dess roll i krissituationer där egen matproduktion kan bli avgörande, tillägger Inger.
Unika insikter om svenskarnas engagemang för odling
Med 87 procent av befolkningen som har tillgång till odlingsmöjligheter och ett ökande antal som väljer att odla egna nyttoväxter, är fritidsodlingen en faktor att räkna med. Denna rapport bygger på 40 specifika frågor som utforskar hur svenska hushåll engagerar sig i trädgårdsarbete. Resultaten visar på en betydande ökning i intresse – hela 38 procent av befolkningen uppger att deras odlingsintresse har ökat de senaste fem åren. FORs rapport stakar ut fritidsodlingens roll som en resurs för svensk självförsörjning och hållbarhet.
– Att ett trädgårdsintresse som redan tidigare varit stort har växt ytterligare, det var oväntat och att fler, och speciellt bland de yngre åldersgrupperna, vill odla mer ätbara växter det var också en positiv överraskning, säger Lise-Lotte Björkman, ansvarig för odlingsrapporten. Och att man anser att kunskapsöverföringen mellan familj, vänner och olika generationer är så viktig, tillägger hon.
Från potatisodling till pollinering, vad svenskarna verkligen odlar
Rapporten avslöjar detaljerade uppgifter om de grödor som odlas i svenska trädgårdar och deras bidrag till hushållets behov. Bland de som odlar något ätbart är potatis och andra rotfrukter en favorit, medan även frukt och bär gör sitt för hushållens självförsörjning. Rapporten visar att 35 procent av de som odlar ätbara grödor odlar just potatis, vilket utgör cirka 28 procent av hushållens årsförbrukning. Äpplen och bär står för över 60 procent av årsbehovet – en betydande del som illustrerar potentialen för fritidsodling att bidra till vår matproduktion.
Kunskap och hållbarhet går hand i hand
82 procent av de tillfrågade anser att kunskap är avgörande för att kunna odla egen mat. Rapporten visar också att de svenska odlarna är engagerade i miljön, med hälften som aktivt arbetar för att gynna den biologiska mångfalden i sina trädgårdar. FORs rapport betonar vikten av kunskapsdelning och utbildning som centrala delar för att maximera fritidsodlingens positiva effekter för samhället.
– Vi är en bit på väg nu när rapporten är sammanställd, men det finns mycket mer att ta reda på om fritidsodlingens omfattning och betydelse, säger Lise-Lotte. Som till exempel att kvantifiera hur mycket som verkligen produceras och kan produceras i fritidsodling. Men även andra viktiga värden som trädgård och odling kan ge i form av hälsoeffekter och påverkan på miljön.
– Jag skulle gärna se att forskare och andra samhällsengagerade tar del av rapporten och lyfter trädgård och odling på olika sätt inom sina områden, poängterar Lise-Lotte. Det berör ju så många!
En resurs för framtiden
Med ett starkt fokus på hållbarhet och självförsörjning, särskilt bland yngre generationer, avslöjar FORs rapport att fritidsodlingen i Sverige står redo att spela en större roll för samhället. Rapporten är ett upprop till beslutsfattare, branschledare och samhällsplanerare att ta vara på trädgårdarnas potential som en nationell resurs.
– Vi hoppas att rapporten ska öka medvetenheten om fritidsodlingens viktiga roll och fungera som beslutsunderlag, fortsätter Inger Ekrem. Inger poängterar att det stora engagemanget för odling, särskilt miljövänlig sådan, visar att många svenskar är villiga att bidra till en hållbar livsstil.
– Vi hoppas att beslutsfattare ser odlingens potentialför krisberedskap och folkhälsa och stöder insatser som underlättar för fleratt odla, avslutar Inger Ekrem.
Sammanfattning
Den nya odlingsrapporten från FOR erbjuder en djupgående insikt i fritidsodlingens betydelse och möjligheter. För alla som är intresserade av framtidens gröna utveckling, oavsett om det gäller trädgårdsskötsel, livsmedelsberedskap eller hållbarhet, är detta en viktig rapport att ta del av.
Några fakta från Novus-undersökningen:
- 51% av Sveriges vuxna befolkning är intresserade av trädgård och odling.
- 38% av befolkningen har ökat sitt intresse för odling de senaste fem åren.
- 87% av befolkningen har tillgång till odlingsplats utomhus.
- 82% anser att kunskap är viktigt för att kunna odla egen mat.
- 50% av de som odlar är självlärda.
- 76% av de med odlingsmöjlighet odlar något ätbart.
- 33% har ökat sin odlingsyta för ätbara grödor.
- 35% av de som odlar ätbart odlar potatis.
- 10-15% av den gröna trädgårdsytan består av köksväxter, frukt och bär med flera nyttogrödor.
Rapporten:
Nu kan du ladda ner rapporten ”Fritidsodlingens omfattning i Sverige 2024” på for.se/press och ta del av den senaste statistiken om fritidsodlingens omfattning och betydelse i Sverige.
Webbinarium:
Tisdag 19 november arrangerar FOR ett öppet lunchwebbinarium om rapporten under rubriken “Fritidsodling – en del av Sveriges livsmedelsberedskap”. Medverkar gör Lise-Lotte Björkman, författare till odlingsrapporten om fritidsodlingens omfattning från FOR Fritidsodlingens Riksorganisation och Riksförbundet Svensk Trädgård och Marek Rolenec, odlare och självhushållare från FOR Fritidsodlingens Riksorganisation och FOBO Förbundet Organisk – Biologisk Odling.
Dag: tisdag 19 november
Tid: kl 12-13
Anmälan: marek.rolenec@for.se
Pressbilder:
for.se/pressbilder
För mer information eller för att boka enintervju, vänligen kontakta:
Inger Ekrem
Ordförande i FOR, Förbundsdirektör på Riksförbundet Svensk Trädgård
E-post inger.ekrem@for.se
Telefon 08-792 23 40
Mobil 0705-33 33 57
Lise-Lotte Björkman
Projektledare och författare av Fritidsodlingens omfattning
e-post lise-lotte.bjorkman@for.se
Mobil 070-293 30 85
Marek Rolenec
Odlare och självhushållare från FOR Fritidsodlingens Riksorganisation och FOBO Förbundet Organisk – Biologisk Odling.
e-post marek.rolenec@for.se
070- 423 79 69
Ulf Nilsson
Hortonom, AGr. Dr. Verksamhetsledare FOR
ulf.nilsson@for.se
08-556 930 81